Portalen för Umeå - kommun, universitet och näringsliv

Startsida

Sök i portalen och umea.se/kommun

Besökare

Sök i portalen och umea.se/kommun

10 nationer undertecknade deklaration för social hållbarhet i Umeå

Den 16–17 september stod Umeå värd för det första mötet i sitt slag för städer i Europa som vill arbeta för social hållbarhet – ett jämställt samhälle med hög livskvalitet för alla. Under mötet undertecknade deltagare från tio länder en deklaration för att instifta ett europeiskt pris för social hållbarhet.

Umeå var som centralort i Övre Norrland en passande mötesplats, den region i Europa som toppar EU:s index för social hållbarhet, SPI, Social Progress Index.

Vill sätta social hållbarhet högt på agendan

Janet Ågren, andre vice ordförande i kommunstyrelsen, berättade att en viktig anledning till att träffas över kommun-, region- och nationsgränser är att bilda nätverk, samla kunskap och lära sig av andras goda och dåliga erfarenheter. Deklarationen för att instifta priset är förstås en annan viktig anledning.

– Genom att underteckna deklarationen vill vi påverka EU:s beslutsfattare att instifta ett pris som Europeisk huvudstad för social hållbarhet. Social hållbarhet måste integreras i alla politiska beslut, och ska ligga högt uppe på agendan, säger Janet Ågren.

Städer viktiga för Europas utveckling

Regionrådet Rickard Carstedt talade om hur städer kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden, och att det är viktigt att använda kunskapen för att skapa bättre livsvillkor för invånarna.

– Vi måste använda SPI som ett verktyg för att influera beslutsfattare.

Philippe Martin, rådgivare från EU-kommissionens generaldirektorat för Forskning och Innovation, anser att vi måste tänka nytt, för att ge makt till Europas befolkning.

– Vi lever i en historiskt avgörande tid. Vi måste förändra tre saker: klimatet och det sociala och ekonomiska tillståndet. EU:s sätt att arbeta är att lyssna på nationella, regionala och lokala samhällsfrågor och sedan – agera!

Kulturens roll

Att Umeå var kulturhuvudstad 2014 var det många av deltagarna som kom ihåg, och kulturchefen i Umeå, Fredrik Lindegren, fick frågor om hur kulturen kan påverka klimatet i en stad. Deltagarna var överens om att det är svårt att mäta kultur, att vissa aspekter av kultur inte låter sig mätas, och att vi måste ta fram bättre verktyg för att se kulturens positiva verkningar för människor. En sak stod dock klar för Charles Landry, moderator för mötet:

– I Umeå är den veganska punkkulturen fortfarande stark. Det är förmodligen bra för klimatet!

Liknande städer kan lära av varandra

Nederländska Groningen är en stad som har många likheter med Umeå, som universitetsstad och ekonomisk motor i en glesbefolkad region. Av stadens cirka 200 000 invånare är omkring 56 000 studenter. Staden satsar på kultur, innovation, tillväxt och grön energi. Alla invånare bor inom en sexkilometersradie från centrum, och planeringschefen Alfred Kazemier berättade att man har mätt befolkningens mående genom enkäter i 25 års tid. Lycka är dock svårt att mäta. 97 procent svarade i den senaste undersökningen att de trivs med att bo i Groningen, och att investeringar i kultur, mötesplatser och infrastruktur i ett bostadsområde gör att invånarna trivs bättre.

Ett problem med att staden har en så stor andel studenter finns dock, och det är att de ofta väljs först av arbetsgivarna till ”enkla jobb” vilket innebär att invånare utan högskoleutbildning kan ha svårt att hitta arbeten. Dock skapar studenterna i sig fler jobb; man har räknat ut att fem studenter ger ett extra arbetstillfälle.

Med medskapande som verktyg

En annan stad som har mycket gemensamt med Umeå är den belgiska universitetsstaden Leuven, strax öster om Bryssel. Av strax över 100 000 invånare är cirka 55 000 studenter. Den som minns Umeås paroll om medskapande under kulturhuvudstadsåret känner igen tankarna i Leuvens recept för framgång: the power of collaboration, samarbetets makt.

Borgmästaren Mohamed Ridouani berättade bland annat om planen att vara klimatneutral år 2030 och om nätverket MindGate, som ska stärka det lokala näringslivet på ett ekonomiskt och ekologiskt sätt, samt att vara i framkant inom högteknologi, innovation och kreativitet. Mohamed Ridouani menar att den stora utmaningen för Leuven är att man på grund av den höga tillväxttakten har Belgiens högsta bostadspriser och att man måste bygga fler bostäder.

Mötets vikt för ökad förståelse

Vikten av att mötas och lära av varandra sammanfattades på ett bra sätt av Michael Green, VD på Social Progress Imperative, den organisation som tagit fram indexet på global nivå:

– Det finns stora skillnader inom regioner, och det kan vara svårt att använda mätetalen på ett rättvisande sätt. Balans och verklig förståelse får vi när vi träffas, som idag.

Startskott för en rörelse

Stämningen var hög när medverkande från tio länder avslutade dagen med att underteckna deklarationen ”Declaration – Acknowledging city contributions to a more Social Europe – Call for a European Capital of Social Progress Award, i kulturhuset Väven i Umeå den 17 september 2019.

Charles Landry summerade mötet med en förhoppning om att man den här dagen hade startat en rörelse, som kommer att göra Umeå känt för att vara staden där den startade.

– Det är alltid bra att bli förknippad med något positivt, något som folk associerar med en plats. Om du tänker romantik så tänker du på Paris. Om du tänker social hållbarhet… Ah! Det är Umeå!

Mer information:

Social Progress Index kompletterar BNP-måttet som mått på utveckling och befolkningens välmående. Genom att både granska regional BNP-utveckling och Social Progress Index för alla EU-länder så finns det städer/regioner i alla 27/28 medlemsstater som sticker ut vad gäller att utveckla sociala fördelar för sina medborgare.

Umeå kommuns webbplats
Turistbyrå
Umeå universitet
Umeå kommunföretag